Tacksamhet!

Söndag 7 maj
 
 
 
Passade att binda en fulldressad laxfluga igår, i "Freestyle" tappning, men det tog tid med tanke på att hälsan är si och så med diverse symtomer, som skakningar, sämre finmotorik och balans, men förhoppningsvis blir det lite bättre - hoppas jag!
 
 
Nu är det ett tag sedan jag band flugor, tre veckor faktiskt, och den värsta chocken har väll lagt sig, så då vill jag VERKLIGEN få sitta vid flugbindarstädet och få vara kreativ. Om inte annat så är det friskvård för mig att meditativt fokusera på något positivt!
 
Så igår, alltmedan dottern tog en tupplur, så hann jag binda en laxfluga i större krokstorlek som lämpar sig väl i detta skedet....
 
...det blev "Freestyle" variant bunden på en Daiichi Alec jackson Spey Fly Hook i storlek #3, med tanke på förutsättningarna fick det ta tid, och det gjorde det, lagom till dottern fått sova ut.
 
Min förhoppning är även att få komma ut någon dag den kommande veckan, till Forshaga och se om Lax eller öring är villig att smaka på någon av mina flugor. Den ovannämnda sparar jag för ett lämpligare tillfälle.
Känns vartfall som om jag kan börja binda lite då och igen nu, beroende på dagsformen, har vartfall ett hopp, om att det löser sig på ett eller annat sätt!
 
Tydliga och realistiska mål förenklar det hela, eller med "Verktyg" som jag tidigare använt mig mycket av i de idrotter jag fått utöva - Målbildsökning! Bestämma VAD man vill, HUR detta skall gå till och NÄR detta skall göras! Är dessa tre frågeställningarna klara, då är det bara att köra på!
 
Jag vill passa på att rikta ett STORT TACK till ALLA ER som gett mig uppmuntrade ord på vägen -
JÄTTE TACK!!! Det värmer hjärtat extra, fint och se hur många vänner man egentligen har när saker och ting förändras i tillvaron - NI ÄR VÄRDA ALL HEDER!!!
 
 
Ser fram att träffa er i något sammanhang!
 
 
Med vänligaste hälsningar
 
 
 
Peter med familj

April månad!

Onsdag 3 maj
 
 
Så äntligen premiärmånad!...efterlängtat, men dock ingen garanti att det blir landade lax och havsöringar, är så skönt att ändå starta upp flugfiskesäsongen igen! Bara att få tillbringa tid ute vid ett vatten är friskvård i sig!
 
Hade bokat stugan nere på kusten som vi har inom familjen, ca 200meter från ett av mina favorit rev gällande havsöring, så några dagar före påsk var jag nere med min nära vän Tomas och besökte dels Ätrans laxar för en dag och de övriga dagarna på kusten.
 
En ynnest att få vara tillbaka till mina hemmatrakter, och se strömmen i Ätran, omgivningarna, samt en och annan lax som blygsamt visade sig på väg uppströms...
 
 
...vi fiskade av djuphöljorna denna vackra dag, en efter annan...
 
 
...samt utloppen av de strida strömmarna där farten i strömmen övergick från snabbt till lugnt. Jag hade en som stötte på flugan denna dag det var allt. Ändå skönt att få tillbringa en dag på denna klassiska sträcka, och bara insupa atmosfären. Det blir fler besök under denna säsongen, då jag tänkt att lägga lite mer tid åt laxfisket på olika platser, återkommer mer om detta.
 
De övriga dagarna fokuserade vi på havsöringen utmed kusten i mina hemmatrakter. Växte upp ca 300meter från havet, så jag har bra kännedom om sträckan mellan söder om Halmstad till norr om Varberg. Och rev finns det så det räcker...gäller bara att havsöringen har kommit in på grundare vatten efter vintern!
 
Det har varit kylslaget länge under denna våren, så jag har under denna turen valt att använda mig av en av mina favoritflugor för det tidiga vårfisket..."Fiskimitation No1"! Som omnämns i boken "Made in Sweden, möt 12-flugfiskare" utgiven av Flugfiske i Norden. Streamerflugan med inslag av silver, pearl och rosa, funkar inte denna då FUNKAR INGET!!!.......tänkte jag i mitt stilla inre...
 
 
...och till slut så satt den där årets första havsöring, när man minst anar det och står och tappar fokus för ett ögonblick. Havsöringen var 47cm, men fick gå tillbaka och äta upp sig mera, tills nästa besök till mina "Hemmadomäner", vilket blir ganska snart igen.
 
 
Förutom lite flugfiske denna månad, dels på den Hallandska kusten, Ätran med dess lax, så har det även blivit några turer inom Forshaga under korta pass. Under samtlga pass har det förmodligen varit öring som "nypit" i flugan försiktigt och sträckt ut lite lina, de finns där, och de blir förmodligen mer aktiva afterhand som vattentempen stiger.
 
Min hälsa spelar lite spratt med mig sedan en tid tillbaka nu, så det gäller att lyssna på kroppens "Signaler" och ta det som det kommer. Inför turen till Halland hade jag gått ner 8kg, och allmänt si och så. Fick nämligen en diagnos efter några års fram och tillbaka till läkare att jag har leversvikt, med allt vad detta kommer innebära framöver - vi, jag och familjen blev väldigt chockade över detta, så denna påsken har det varit tufft, framförallt mentalt. Redan för drygt 28 år sedan gick jag igenom en pärs som heter duga med stor operation efter fått diagnos som kunde leda till tjocktarms cancer, så det var bara att ta bort den, och snabbt som bara den efter mycket komplikationer!
 
I samband med denna operation vart det komplikationer igen, med akut bukhåls inflammation, där det visade sig att bukhinnan blivit punkterad under den stora operationen och all magsyra fyllde bukhålan. På den tiden var jag som mest vältränad och höll på med Karate på elitnivå, som var min räddning då! För att ta mig igenom detta så satte jag upp tre delmål förutom att bli frisk igen...1. ta officiellt svart bälte för en av dåtidens högst rankade Japanska utövare i stilen Shotokan.....2. Att komma bland de 10bästa på SM i Karate.....3. Söka in på utbildning med ledar/idrottinriktning.
 
Resultatet blev som följer att under hösten 1992 när vår klubb deltog i stort träningsläger där ca 300st deltagare var med under ledning av Japanen, Taiji Kase/Karate mästaren grad 10dan tillsammans med hans kollegor. Vi var 11st som skulle upp för svart bälte, vi var tre som klarade detta, och jag var en av dessa tre!
 
Lite blandade privata bilder från tiden då jag var som mest aktiv i Karate åren mellan 1982 - 1998...bild överst vänster 1998....bild överst höger 1985, jag i luften med splitkick....bild nederst med mig i förgrunden kontrar med snurrspark vid motståndarens attack.
 
 
Samma år var vår klubb med i SM i Karate, i Borås har jag för mig, vi slutade på en 8:e plats. Samma höst sökte jag in till tre olika idrottsutbildningar...BOSÖN Elittränarcenter + Lillsved samt Jämshög IFHS, jag kom in på alla tre men valde BOSÖN Elittränarcenter, efter inrådan av den studievägledare som hade gått igenom min meritförteckning, och så blev det!
 
Avslutade studierna på BOSÖN som idrott/friskvårdskonsulent. I samband med detta bestämde jag mig att det finns INGA hinder om vad man vill i livet...TA ETT BESLUT OCH KÖR SEDAN PÅ DEN LINJEN!!! Sedan dess har jag följt mitt hjärta, och INTE vad alla andra vill att man skall göra. Satt nya mål, förverkligat mängder med saker som bland annat: utbildad skidlärare, utbildad klätterintsruktör, windsurfat, tävlat i mountainbike, havskajakguidening, multisport, randonee turer i Alperna, tävlat i telemark/alpint, hållt på med westernridning/uppvisningar/resor till Montana, sportfiske i alla möjliga former...många olika yrken. I Sveruge och utomlands....och så mycket, mycket mera!
Men jag skall inte dra allt i detta forum, med allt jag har gjort...och då paralellt med varandra! Kan bli något annat av dessa erfarenheter...jag har har en idé om detta...
 
Men åter till nutid, känns tufft att få besked om leversvikt...hur skall jag lägga upp en plan nu? vad är mina förutsättningar idag? förberedelser för mina kära och min härliga dotter?....jag har även där en plan, som kom upp i mina tankar redan den första natten efter jag fått beskedet om denna tråkiga diagnos. Men det har väll alltid varit så med mig vare sig det har handlat om idrottandet, jobb, ideella uppdrag, fritidsaktiviteter...att ALLTID tänka "Pro-aktivt"! Ni som känner mig på djupet sedan länge vet....eller om jag skall sammanfatta det som en del av mina närmaste gamla vänner sagt...."Peter du är ÄCKLIGT målmedveten!!!"..."det du fått förverkliga borde skrivas ner i en bok".....hmmm???...vill inte måla upp mig här utan bara ger er ETT uppdrag, att INTE lyssna på "Jantelags-anhängare"....du stakar ut DIN väg, och följer den med DITT hjärta!
 
Som ett resultat av detta besked har jag bestämt att sälja av mycket av mina tillhörigheter som ligger och tar plats så som tex: friluftsprylar/kläder + sportutrustning/kläder + en del fiske/flugfiskeprylar(inte allt dock!) + annat som dvds, cds, facklitteratur, hemelektronik, kläder, barnkläder, lite antika föremål + loppisfynd m.m. allt är av bästa märkeskvalitet, det andra skänks till organisationer.  
 
Detta sker lördagen den 27 maj kl. 10.00 - 14.00, i vår trädgård på Skolhusvägen 2, Karlstad(Skåre)...med en hjälpande hand av mina närmaste vänner ifrån Värmland där vi bor. Summan vi får in kommer gå till min dotter!
 
 
                        Ni är varmt Välkomna!
------------------------------------------------------------------------------------------
 
 
I samband med beskedet som kom under skärtorsdagen, så hade vi en planerad resa till Universeum i Göteborg mellan långfredagen till påskaftonen, och det var tur det, så tankarna kunde flyta iväg åt andra saker, och intryck... 
 
...som bland annat denna enorma stora öring på Universeum, den uppmuntrade mig till att få komma ut i något strömmande vatten denna säsongen och presentera en och annan fluga!  :0)))
 
 
Mycket intryck blev det för familjen, framförallt Lilltjejen som ville se ALLT!...PÅ EN GÅNG!!! :0))) 
 
 
Här studerar familjen de vattenlevande djuren...
 
 
...Lilltjejen på djungelsafari!
 
Lite flugbindning har det blivit också men endast lite, i samband med ett skov så sattes det in en stor dos medisin som gör att jag blir skakig, tappar balansen, och finmotoriken....lite frustrerande när man binder flugor, tråden går av, tappar dubbingnålen, skakar om hönderna så en hand fpr hålla fast den andra när vingen skall bindas in osv, osv...men det blir bättring på sikt fick jag höra efter sista kontakten med sjukvården...men skam den som ger sig!...
 
...den här bland annat gjordes kort efter beskedet, och med bivärkningarna av medisinen tog det ca 1timme och 20min innan jag var nöjd...cirka en timme mer än vad det skulle ha tagit normalt för mig!
 
Men jag kommer INTE ge upp, nya delmål och ett huvudmål är i fokus nu framöver....PUNKT SLUT!
 
I WILL FIGHT THIS BATTLE TO!!!
 
 
 
Så förutom framtiden med min goa familj och nära vänner...så blir det ett och annat besök till de "Prickiga"!
 
 
 
 
Vänligaste hälsningar!
 
 
 
          Peter Scheffler
 Idrott/Friskvårdskonsulent,
 Flugbindare & Flugfiskare
 
 
 
 
 
 
 
P.S: "Man lever bara en gång...sikta högt, ödmjukt dock!"
 
 
 
 

RSS 2.0